Pilotdagbok, pass 8
Redan andra dagen av den första pilotveckan visste jag vilket träningspass som skulle passa mig bäst. Det saknade skivstångspasset! Att det leds av bästa instruktören gör bara det hela ännu bättre!
Ikväll var det återigen dags men med facit i hand tror jag att min soffanpassade kropp är lite lätt sliten. Träning söndag, ca 6 timmar golvläggning + step-up igår och ytterligare ca 6 timmar golvjobb idag gjorde att musklerna inte riktigt ville vara med.
Lägg gärna märke till mina hiskeligt rejäla vikter ;-)
Hur som helst, roligt var det ändå och nästa vecka ska jag tagga upp lite bättre!
Pilotdagbok, pass 7
Vecka två som testpilot inleddes med step-up. Jag fick hållet från helvet och kände att jag genomförde passet lite halvdant.
Det hindrade mig dock inte från att i vanlig ordning bli självlysande i ansiktet så nån slags effekt av det hela tror jag att det blev ändå.
Ikväll var det promenadväder så jag gick till och från träningen men det är inte utan att dom där promenaderna gång på gång får mig att ställa mig själv frågan:
Är det verkligen inne på ett gym jag vill vara?
Pilotdagbok, pass 5 och 6
Träningstajm igen! Ikväll deltog jag i cirkelträning gymstyle och yoga.
Först ut var cirkelträningen och jag kände mig starkare än hulken när jag öste på med dom lättaste vikterna. Näväl, det gjorde jag inte på precis alla maskiner men när jag kom till att träna axlarna hade jag stundtals behövt byta vikterna mot ett paket bomull. Kul var det hur som helst och jag kan bara tänka mig hur roligt det är när man fått in lite koll på vilka tyngder man klarar av (jag glömde mellan varven).
Därefter snubblade jag in på yogan där dom redan hunnit igång med avslappningen och jag gjorde så gott jag kunde för att varva ner från mitt hulken-pass.
Jag tror dock inte att yoga är min grej. Det jag provat tidigare har jag varit för stel och för svag för. Under det här passet skulle man känna massa saker i kroppen men det var i stort sett lönlöst. Efteråt sa instruktören att vi skulle gosa ner oss och mysa hemma i soffan - min automatiska tanke var "vin och choklad" men det är väl kanske inte så hon menar... Istället har jag valt en kopp ingefärste, det känns ju lite yoga tycker jag.
Att gå från gymet till yogamattan utan att passera duschen gjorde att jag blev ganska frusen och hade jag haft en karl som gick och skräpade runt här hemma hade jag bett honom slå på bastun, trots att jag avskyr att basta.
Ja ni förstår ju att det här med yoga ställer till det för folk ;-)
Pilotdagbok, pass 4
Kvällens inbokade visning blev inte av så jag anmälde mig till ett aerobicpass.
Det är lika länge sedan jag tränade aerobic som det var med step-upen i måndags och kvällens träning var endast snäppet roligare än i måndags. Antagligen för att vi var tre testpiloter på plats. Jag kan helt enkelt inte bara rycka på axlarna och tycka att det är kul när det blir way to mäny saker att hålla reda på och jag känner långt ifrån glädje över att fläska runt som ett kylskåp med ansiktsfärgen av ett stoppljus.
Men jag gillar träningsformen även om det just nu känns som att min anatomi tagit sig ett nytt uttryck
Hur som helst, det är bara att ge sig på nästa nyhet imorgon igen. Roligt med kvällen var dock att instruktören från igår frågade hur det kändes idag - jag så som det var, att jag har träningsvärk i sidorna på ett sätt som jag aldrig haft förut. Hon menade att det betyder att jag gjorde ryggövningarna rätt och det kändes väldigt bra att få höra eftersom ryggen verkligen behöver lite rättförs träning!
Pilotdagbok, pass 2 och 3
Jag vaknade uppenbarligen på rätt sida i morse för innan jag klev ur sängen bestämde jag mig för att få slöa bort hela dagen (eller i ärlighetens namn, det lilla som var kvar av den) om jag bara bokade in träning till kvällen.
Tänkt och gjort. Ikväll blev det först skivstång och sedan mage/rygg och jag känner mig betydligt mer taggad ikväll än igår.
(observera den kombinerade ord/bildvitsen)
Kvällens inspiratör blev genast en favorit hos mig. Stunden innan passet började ägnade hon åt att ge mig en snabb teknikgenomgång och hennes sätt att leda passet med instruktioner, påminnelser, pepp och att räkna oss igenom övningarna passade mig perfekt.
I det stora hela var 90% av övningarna desamma som när jag tränade för den gamla föreningen som fanns innan gymmet öppnade. Däremot saknades ungefär 90% av styrkan jag hade jobbat upp på den tiden...
Summan av det hela är hur som helst att detta garanterat är ett pass jag ska försöka boka in under mina återstående veckor!
Pilotdagbok, pass 1
Först och främst ska jag skriva detta, jag vet att det antagligen finns en och annan läsare som tänker "hon som absolut inte skulle..." Och jadda jadda...
Nä, jag skulle inte. So far ska jag inte heller men jag ska ge det tre veckor och på det hela taget kan nog mottot för oss testpiloter tänkas vara just "man ska aldrig säga aldrig".
Med det ur världen så kommer här en uppdatering efter mitt första pass och den lyder som så att jag ska vara duktig flicka och inte säga vad jag tänker i nuläget. Jag ska låta denna erfarenhet sjunka in tills imorgon och försöka att applicera några av kuratorns pekpinnar på mitt tänkande.
Om jag lyckas med att tänka positivt och att tråckla ut alla knutar jag slog på mig själv under step-upen så kommer jag både boka upp mig på ett extra pass redan i morgon och i den bästa av världar även lägga till detta måndagspass även i vecka 2.
Tills dess kommer dessvärre promenaden hem vara det bästa med detta första pass.
Hälsoplan och lugnade nerver
Promenerade ner till gymet på förmiddagen för att gå igenom min personliga hälsoplan inför dom tre kommande veckorna som testpilot.
Det gick ganska bra och jag fick presenter för att jag anmält mig till detta!
Jag älskar att få presenter! men faktum är att jag blev aningen gladare över att våran coach berättade att hon bokat in sig på samma pass som mig ikväll för att jag skulle slippa vara ensam nybörjare. Visserligen hade jag bestämt mig för att inte låta det påverka mig men det känns ändå bra att ha lite moraliskt stöd.
Hon lovade dessutom att skjutsa hem mig om benen inte skulle bära efter mitt första step-up pass på fyra år!
The point of no return
Ägnade lördag förmiddag på Stadens gym för en introduktion och genomgång inför dom kommande veckorna som "testpilot".
Egentligen är det inte så mycket pilotande utan vi får helt enkelt prova på medlemskapet under tre veckor och ska därefter utvärdera vår träning och passen som vi gått på.
Jag har bokat upp mig för dom två första veckorna och lyckades så klart klanta ihop det så att jag redan fått skickat meddelande med ändringar.
Hur som helst har jag valt några saker som jag aldrig provat på och några saker som jag har tränat ganska mycket förut och har saknat sedan konceptet blev nytt med detta gym där jag inte blivit medlem.
På måndag drar det igång för min del, må Gud och alla barnen vara med mig då!
Upplyftande utbildning
Ni vet det legendariska citatet "ett litet steg för människan ett stort steg för mänskligheten"?Precis så känner jag inför en händelse förra veckan. Fast tvärtom då...
Under alla år som jag pluggade till undersköterska på gymnasiet och under tiotalet år som anställd har jag lyckats slingra mig ifrån all form av "prova-på" aktiviteter när det kommer till lyft- och förflyttningsteknik men när det förra veckan var dags att ta lyftkörkort så bara bestämde jag mig för att, oavsett grad på förnedringen, delta i alla moment som ingick.
Och det är här känslan kommer in: mänskligheten stod med största sannolikhet helt still men jag tog ett helt otroligt långt kliv framåt! Förnedringingen uteblev och jag tyckte stundtals att det var en väldigt rolig utbildning med ett glatt gäng!
Och oavsett om jag får användning för mitt nya körkort eller ej så kommer jag tveklöst ha nytta av min nya erfarenhet!
Aprilvädret har kommit
Utanför fönstret yr snön omkring och det har bildats ett tunt vitt snötäcke på marken.
Att det var strålande sol igår och att det med lätthet gick att sitta ute på verandan känns minst sagt avlägset
Vid lunch tog jag en promenad ut till stugan och möttes där av mamma o pappa förberett grillen.
Idag är det oklart om jag ens kommer sätta näsan utanför dörren men å andra sidan har jag en hel del måsten att ta tag i här hemma så det kanske är lika bra...
Hinner inte riktigt med...
Detta skulle jag postat i tisdags men nu är det redan fredag. Kväll. Trots att jag inte har arbetstider att passa så känns det som att jag inte riktigt hinner med mig själv.
I tisdags begav jag mig ut på en förmiddagspromenad med ärendet att lämna en sak till en fd. kollega. På väg därifrån bestämde jag mig för att ta en liten extra sväng trots att vädret inte inbjöd nämnvärt och kanske var det en bidragande orsak till att jag bestämde mig för ett drop-in besök hos Nea.
Hon var både vaken, anständig och gästvänlig så jag lät mig bjudas på kaffi. Till det åt vi Turkish delight!
Lilla mini har blivit Mr. Modig och för första gången fick jag klappa lite på honom. Ett par strykningar över ryggen innan han lackade ur och fräste åt mig. Tur för mig att jag är härdad av argbiggan här hemma...
Efter fika bestämde vi att jag skulle följa med till Argus och jag både kammade och ryktade honom under tiden som Nea fick ta hand om skitgörat. Tyvärr fick vi lite brådis så varken godisstund eller fotografering hanns med.
Efter ett besök på verkstaden åkte vi till slut mot Borgen för att äta våfflor med Daniel och Nisse.
Gräddfil, rödlök, räkor, caviar och gräslök is tha shit på våfflor! Men som vän av ordning valde jag glass och sylt på efterrättsbitarna!
Och inte vilken sylt som helst utan mormors krikonsylt! så jädrans gott med en lite syrligare sylt ihop med det söta och troligen en av de sista gångerna jag får känna smaken av mormors goda sylt. Inte heller trädet finns kvar nu så några försök att efterlikna den blir det ju inte heller.
Tänk att just smaker kan vara sånt som knyts samman med saknaden... Mormors äppelmos som helt saknade motstycke och farmors mandelkubb... Känner du igen den typen av längtan?
Årsmöte och fekalier
Igår eftermiddag begav jag mig iväg till Herrgården som ligger här i närheten för att delta på årsmöte med efterföljande middag.
Promenaden dit var en upplevelse utöver det vanliga då jag valde den smått isiga vägen längs kanalen som rinner genom min barndoms by. Valet stod mellan att gå på isen och höga troligt drutta omkull och med all säkerhet landa i någon form av dret eller att gå lite på kanten och lika säkert trampa i just dret från minst tvenne olika slags mer eller mindre tama djur.
Jag valde det sistnämnda och tyckte att det gick riktigt bra ändå till jag kom fram till en hel drös med träd som bävrarna fällt över gångstigen.
Det gick inte att runt. Det gick inte att gå över. Men det gick heller inte att gå under.
Lösningen blev att balansera ut mot kanten ner till kanalen och kramphålla i en gren samtidigt som jag försökte lyfta den och fick bocka mig in under. När döden alltså. Minst! För att inte tala om hur tilltufsad luggen blev...
Försökte även att ta en selfie i det vackra vädret med solen och vattnet i bakgrunden men varenda bild påminde allt för mycket om alla annan dret omkring mig så jag gav upp. Och det var först när jag skulle lägga ner mobilen i fickan och den fotade lite på egen hand som det blev en helt ok bild.
Väl framme genomfördes mötet och åtföljdes sedan alltså av mat i form av buffé. Och inte bara det, det var även buffé till efterrätt! så med facit i hand kändes det mödan värt och egentligen begriper jag faktiskt inte varför jag inte är kvar där ännu...
Fin vårdag
Har haft en riktigt bra dag! dessvärre när det kommer bra dagar så är dom ofta lite för välfyllda... Hela förmiddagen ägnades åt grupparbete i stressfysiologi och tyvärr blev vi inte klara utan måste avsätta mer tid imorgon.
Därefter slängde jag i mig lunchen och skyndade iväg till min kurator och efter hennes uppsträckning skynda jag hem igen och svidande om för middag med fd. kollegor.
Lite stolt är jag visserligen att jag tog mig tid att promenera till och från mina ärenden, inte bara för att jag behöver motionen utan också för att sådana här vackra vårdagar är alldeles för dyrbara för att slösas bort!
Överraskande middagsbjudning
Nisse skrev tidigare ikväll och frågade om jag ville med ut och äta om han bjöd mig på middag.
Jag brukar inte ha problem varken med att bjuda eller bjudas men när man vet att man inte kan betala eller bjuda igen så känns det plötsligt väldigt besvärande.
Till slut gick jag ändå med på utgång och vi begav oss mot en av Stadens restauranger som dessvärre visade sig redan ha stängt köket. Nisse ville åka vidare, så hastigt och lustigt var vi plötsligt på väg till Ludvika.
Och även fast det kanske är liiite obekvämt att låta någon annan betala så känns det liiite liiite som att jag är liiite liiite värd det en tentadag som denna!
Tack för maten Nisse!
Eastcoast och nattlig torrsim
Har spenderat helgen hos Bror i Oskarshamn och eftersom jag är fattig student bodde jag i hans lägenhet istället för på hotell, vilket jag annars föredrar.
På dagarna har vi umgåtts med mamma och pappa och på nätterna har jag gjort mitt bästa för att sova i ytterdelen till en uppblåsbar säng, lite som en sån där pool man har till småbarn. Eller "lekhagen" som Bror valde att kalla den.
Behöver jag förtydliga att jag längtar till inatt då jag får sova i min egen säng?
Lördagsutflykt
Har varit på utflykt med familjen idag där vi studerade både djur och natur. Men mest av allt frös jag.
Längtar verkligen efter varma solstrålar och ljumma vindar men befarar att jag kommer få vänta ganska länge till innan det blir verklighet...
Du o jag, Argus. Det vet du!
Tänk att det är minst 20 år sedan jag skyndade till stallet var och varannan dag med drömmen om att en dag få min egen häst.
Det blev ju aldrig så och jag fick heller aldrig börja på ridskola så med tiden dog drömmen ut och med samtidigt smög sig rädslan på. Så jag har inte umgåtts med hästar men nu ville jag ge det en chans.
Rotade fram en fullständig outfit av fulkläder för att inte känna mig begränsad av att försöka undvika att bli skitig och så bar det iväg. Att mocka trodde jag skulle vara en kakbit för var det något man fick göra som liten så var det just det. Men takterna satt inte riktigt kvar och jag fick krångla en del för att få till det.
Därefter skulle kvällsmaten förberedas i boxen innan Argus himself fick komma in för att bli ompysslad.
Vi började med att kamma manen och pannluggen. Därefter svansen och jag kunde snabbt konstatera att den säkraste placeringen va någonstans i höjd med magen, för både längst fram och längst bak hände det grejjer när man minst anade det.
Fina, fina Argus! Att ha en välkammad lugg kan vara bland det viktigaste vi har att företa oss här i livet och det bör ju rimligen gälla även hästar så den lade vi mycket tid på att fixa till.
Och när man varit duktig och genomgått både frisering, pedikyr och kroppsvård förtjänar man lite godis!
Men hur långsam kan en människa egentligen vara att få fram godsakerna?
Jag drog till stallet
Nea har haft ledig dag och vi bestämde att jag skulle följa med till stallet.
Har inga bilder ännu eftersom det inte blev nån tagen med min telefon, men när hon skickar över bildserien ska nu få se en stilstudie i hästskötsel!
Tidigare i vintras gjorde jag misstaget att åka förbi hos Argus, när han stod i hagen, utan att ha med något gottigt till honom
Han var märkbart besviken och vankade efter mig längs staketet då jag försökte komma på rätt avstånd för att ta en bild.
Idag var jag bättre förberedd med en påse knäckebröd!
Att jag behöver streckkoder från paketen gör ju hans ätar-hjälp ännu bättre och med tanke på att jag hade problem att bita av den här sorten på grund av min lagade framtand så kanske det kan bli ytterligare en och annan godbit till honom!
Körig kväll
Skulle ge mig ut på en liten aktivitet ikväll och för en timme sedan kom jag hem igen.
Så jag anmälde mig till Stadens "kom och våga-kör"!
Och det va så roligt! Längtar redan till nästa gång :-)
Första gången
Hittade på en gammal jobbtröja och när jag tagit på mig den slog det mig hur passande den är just idag...
Budskapet när det begav sig var att ens första sommarjobb är något speciellt och att vi ville verka för att det det skulle vara i en positiv bemärkelse. Ordleken behöver väl knappast förklaras närmare.
I alla fall så ska jag ikväll göra en sak för första gången och jag är förväntansfull! vad det är får ni veta imorgon, eller kanske senare ikväll men det är något som jag till viss del drömt om under många år och jag hoppas, hoppas runt i ring att denna första gång absolut inte ska behöva bli den sista!
