Sommarmode

Åh, mormor vad jag önskar att du visat mig den här underbara klänning när du fortfarande fanns hos oss!


Nummer 4!

Han hörde av sig.
Han bjöd ut mig.
Han avbokade inte.
Han dök upp.
Han bjöd på middag.
Han var både rolig och intressant att prata med.
Han såg till att jag kom med mitt tåg.

och han lämnade mig med önskan om en ännu längre kram.

Så det finns alltså nått som heter "andra dejten"



En fantastisk dag

Som spenderades på jobbet.
Förra lördagen blev det otippat bra väder, 25grader och strålande sol. Jag jobbade delad tur, men på timmarna åkte jag ut till stugan där det bjöds på sillunch.



På kvällen var det ljummet och ljust så jag och Tea satt ute på balkongen i nästan två timmar innan jag var tvungen att trugsova för att orkar upp till jobbet igen. 


På söndagen blev det sämre väder och eftersom jag har haft semester sen i måndags har regnet fortsatt :(

Nåväl inte precis varje dag, men något dopp kommer det inte bli inom överskådlig tid. 

Igår skulle jag dessutom promenera till tåget (20min), åka till Ludvika, promenera till glasfirman som bytt vindrutan på Pecoral (20min) och därefter gå på date med en mycket lovande hane. Jag puffade upp håret lite innan, lockade det lite till och med.

Tror ni det var uppehåll då jag var ute och gick?
Tror ni att det kom en störtskur tio minuter innan vi skulle mötas upp?

Men han sa ändå att jag var fin , jag rodnade och sen vågade jag inte se honom i ögonen på en lång stund.

Seriöst, det här är fjärde killen typ två år som jag faktiskt vill träffa igen. Så hjälp mig nu hålla tummarna för att han 
1. Inte går upp i rök
2. Avböjer alla förlag om att ses igen, men ändå sänder ut signaler om att vara intresserad.
3. Konstaterar (tillsammans med mig) att det finns hinder vi aldrig skulle kunna överbrygga trots att ömsesidigt intresse finns.



Midsommar

Det firas midsommar runt om i grevskapet men jag sitter i soffan och varvar ner efter kvällsjobb. Jobbet är enligt önskemål men ändå var det med ganska tunga steg jag tog mig iväg på eftermiddagen. Å ena sidan är det helt frivilligt att jobba, å andra sidan fanns inget alternativ än att jag vet inte för vilket år i ordningen sitta ensam hemma och plötsligt känns inte valet längre fritt.

Förra året hade jag ordnat med middag och efterrätt till mig själv, ja till och med en midsommarstång på bordet och jag tog mig igenom kvällen. Dagen efter däremot var jag som en urvriden trasa, precis all energi hade gått åt till att hålla skenet uppe. Då hade jag en dröm om att det i år skulle se annorlunda ut, det gör det inte och jag känner mig som ett stort misslyckande.

Så eftersom jag inte har någon somrig bild med blomsterkrans att visa upp kommer det istället en selfie från gårdagens grillning hemma hos Da Boss.


Overkligt värre

Jag har sommarlov!

Igår förmiddag skrev jag sista tentan för den här terminen. Sista tentan för första året! 

Efteråt blev det sedvanlig efter tenta-lunch med några av dem bästa. Vi käkade lunch i stadsparken och drack eftermiddagskaffe i Wadköping.


Allt för många av mina närmaste klasskompisar kommer inte att fortsätta till hösten och det gör mig sorgsen. Jag kommer verkligen sakna dem och alla härliga samtal vi brukar ha.

Jobbigast av allt är att jag precis insett hur sjukt bra vi tentapluggat ihop och det kommer bli tufft att återgå till att klara sig helt på egen hand.

Efter samkvämet tog jag sällskap med ett par av brudarna på väg till tåget, men halvvägs dit ändrades planerna och jag tog en vända med dem på "marknadsaftonen" där jag inte hålla mig från att köpa en ny hatt.


Tröst eller belöning. Jag skiter i vilket 😊

Väl hemma hälsade jag på mina föräldrar ute vid sommarstugan och Fader Vår kom plötsligt på att det va länge sedan han ätit tårta. Mamma påminde om att vi alltid brukade ha det på skolavslutningarna när vi va små, så jag sa att jag skulle göra en tills idag. Med jordgubbar såklart.


Imorgon behöver jag styra upp lite i Borgen efter de senaste veckornas totalfokus på skolan men på kvällen är det tänkt att jag ska fortsätta fira in sommarlovet med att gå på lokal!



Att glädjas åt det lilla

Dagen började riktigt uselt! Jag hade laddat för årets första gräsklippning men trots att pappa fixat iordning en gräsklippare som funkar prima, fick jag inte igång den.


Fick börja med att ringa Fader Vår för support och informerades att det va en grej jag skulle hålla i när jag röck igång den. Så jag provade igen, men lyckades inte för det. Besviken fick jag ställa in klipparen igen och hann inte mer än innanför dörren innan ångesten tog sitt grepp om mig. En total härdsmälta blev ett faktum.

Ja.. så här är livet nuförtiden. Det behövs inte mer än en krånglade gräsklippare för att känslan av att vara värdelös tar över mig helt. Idag kan jag alltså inte stoltsera med att visa mig händig, men jag är stolt över att jag tog mig samman och efter "bara" ett par timmar var jag på benen igen. Så kan också en seger se ut.

Hängde upp nya gardiner i matsalen under kvällen, men blundade i vanlig ordning för hur skitiga rutorna är. Man kan välja att se på annat istället.
Körsbärsträdet som står i blom till exempel!!


När allt känns fel

Idag känner jag mig som en väldigt ynklig Elis, vid flera tillfällen har jag känt mig tillrättavisad och förminskad. Kanske inte helt och hållet en rättvis känsla men när det upprepade gånger känns som att man gör fel, är fel, tycker fel och säger fel så tar det liksom över...

Mitt barnjag är ofta närvarande, på gott och ont kanske? men just idag är det inte av godo!


Fröken Elis rasar

Nu har jag burit på den här irritationen i vad som känns som åratal och kan jag inte hålla det inom mig längre! Droppen blev när jag inser att inte ens utbildade journalister kan hålla tungan rätt i mun (läs pricka rätt på tangenterna).

1. Utlämnad = lämnas ut. Blottad.
2. Utelämna = utesluta. 

Sådär, nu utlämnar vi aldrig mer information eller eller känner oss utelämnade i obehagliga situationer. Okej?


Och just det, när jag ändå är igång! Ska du fota skor för att sälja? På grund av äckligt: ställ dem inte på spisen/köksbänken/köksbordet!!! 

I saw the sign


Han är ju mina drömmars man, det bara måste va så!

Känslan...

...när ett godkänt tentaresultat publicerats och jag får ställa undan böckerna från ännu en delkurs!


Varför duger aldrig jag?

Idag har hjärtat fått en liten nagg igen. 

Ibland vill jag ge sken av att vara härdad. Ibland inbillar jag mig att jag byggt upp ett försvar som hindrar mig från att vara sårbar.

Men det är inte sant. Det gör lika ont fortfarande.

Ni kanske inte tror att jag märker när ni börjar dra er undan. Ni kanske inte tror att det påverkar mig. Ni kanske inte tror att ert sätt att vara, tala och svara avslöjar er. Men ni har fel!

Efter mycket funderande, och jag menar m y c k e t funderande har jag kommit på att det som gör mig mest illa är fegheten. Alla ni som tar avstånd från mig men inte vågar säga det. Det gör så inihelvete ont att inse att man inte ens är värd ett avslut.

Ni måste inte stanna, men snälla! Gå inte omkring och låtsas att allt är som vanligt. Stå åtminstone för era beslut....

upponer

Har den märkligaste känslan i kroppen idag! De senaste åren har jag känt mig så ledsen och uppgiven inombords, men ändå försökt att vara glad utåt (dock med varierande resultat).

Nu är det som tvärs om på nått vis, jag känner mig verkligen glad inuti. Men så är det som ett ledset skal runt om och jag orkar liksom inte bryta igenom det.


Det känns som att jag är på gång någonstans, det känns som att det händer bra grejjer. Men så är det ju inte. Kanske är skillnaden att jag bara accepterar det nu...

Det finns många saker som jag aldrig vågat göra av rädsla att förlora något som jag redan har. Nu inser jag att jag inte har något att förlora och jag känner mig faktiskt fri. 

Förändringens tid är nu-isch!



1 april

Om dagens väder är ett skämt, så blir jag gärna lurad alla dagar i veckan!


Både jag och Tea njuter av solen, var och en på sitt sätt. Till bådas våra försvar kan jag dock meddela att även hon varit ute på balkongen och även jag har varit inomhus för att ägna mig åt det jag har åtagit mig att göra. Studera.

Utöver det har jag dessutom ätit "avskeds"lunch med min mesta fd. kollega som nu avslutar sin tjänst hos min arbetsgivare. Jag är pinsamt blödig och kunde inte låta bli att grina när hon åkte. Mest larvigt är det för att hon i det stora hela inte kommer vara längre bort än nu, snarare tvärtom då vi båda kommer ha våra dagsysslor på samma ort under min studietid. Men ändå 😢

Den här påsken


What a feeling!

Känslan när läraren säger

"jag kan rätta upp den här frågan med ett poäng"


Och den poängen är skillnaden mellan att få tentan underkänt och godkänt! Fi fan vilken lättnad att slippa omtenta ✌

Värsta krånglet

Det är verkligen en evighet sen jag uppdaterade här, men det beror inte enbart på min lathet/plugghysteri utan till stor del på att bloggappen har stulat.

Hur som helst, jag har haft lite bilder som jag tänkt lägga upp. Till exempel en från kyrkogården när jag var där och tände ljus hos Lovely Sis som skulle fyllt 41år.


Jag kommer aldrig sluta sörja, sakna och önska men det som faktiskt är ännu jobbigare att acceptera är att jag aldrig kommer kunna förstå varför hon inte fick vara kvar hos oss.


Önskar, önskar runt i ring. Att önska kostar ingenting.

Saknar, saknar runt i ring. Ett liv utan Lovely sis är ibland ingenting.

Senaste nytt

Inte för att jag tror att det är så många som bryr sig, men ikväll kryper ner under täcket med ett leende på läpparna. Förhoppningsvis får jag anledning att fortsätta flina imorgon 😊


Som ett brev på posten

Hur glad blir man inte när man ska ta in posten och hittar ett vykort av allra mest traditionella sort?!



Sedan mormor slutade skriva kort hör det verkligen till ovanligheten att jag får några. Nu har det dock kommit två stycken på ganska kort tid och bägge har varit från personer som jag gjorde grupparbeten med på Stressfysiologin förra våren. Hur galet är inte det? Man tussas ihop med människor på en distansutbildning och det funkar hur bra som helst 😃

Underbara människor, ni har verkligen stulit varsin plats i mitt hjärta 💖

Glädjande besked

Efter några dagar med oro över lilla Brorsungens välmående kom idag ett mycket glädjande besked!

Idag fick han nämligen flytta ihop med Bror i ett eget rum 😊 Det betyder dessutom att han kan få ha lite personliga saker hos sig och gissa om det värmer ett faster-hjärta att han nu har sin snuttefilt som jag köpt hos sig 😍


Jag vet inte vad du heter.
Jag vet inte vem du är.

Men en sak vet jag helt säkert; 
I'm only one call away!

Oroliga faster Elis

Igår blev jag äntligen faster till en underbar liten Brorsunge! Idag har jag dock inte fått någon uppdatering och det gör mig lite orolig...  

Tea tröstar, myser och låter mig öva bebismys-grepp på henne.


Till saken hör visserligen att hon väger ett helt kilo mindre än Brorsungen, men tekniken är väl densamma ändå tänker jag 😋

Tidigare inlägg
RSS 2.0