Vardag igen

Med tanke på lördagens dagsregn med tillhörande blixtar och dunder så var gårdagens kanonväder verkligen otippat! Eftersom det va min sista lediga dag innan jobbet kallade igen unnade jag mig en lat dag!

Många och långa stunder i solstolen och lunchen fick bestå av mozzarella och tomatsallad!

Idag var regnet tillbaka så det fick bli inneaktiviteter efter jobbet. Jag samlade ihop lite energi för att fixa en långliggare. Nämligen att sätta upp plastfilm för att "frosta" glasrutorna i hyllorna på kontoret. Plastfilmen blev väl inköpt förrförra sommaren om jag inte minns fel.

Och visst hade det väl varit trevligt om resultatet blev lyckat när det tagit emot så mycket att ta tag i det?

Men det blev det ju inte såklart! I min fantasi skulle det dölja bröten ännu bättre, så nu känns det ändå som att jag måste göra ytterligare åtgärder...

Ja, detta är "efter".


Ny vecka

Ska man vara petnoga så är det rätta beskrivningen att jag avslutat denna vecka med ett jobbpass. Men det är inte så det känns, efter min "lediga" lördag känns det som att dagens studier och kvällspasset på hemmet var en kickstart på ytterligare en lååång vecka.


Börjar i alla fall känna mig "hemma" på jobbet igen för trots att jag va på en ny avdelning idag känner jag mig inte helt slut i skallen, så som jag gjorde när jag började i somras.....

Från det ena till det andra!

Igår tog jag ner gardinerna inne på kontoret (aka klassrummet) och tills att dom blir tvättade hängde jag upp ett par spetsgardiner från mormor. Normalt sett brukar jag bara ta ner gardinerna, tvätta dem och hänga tillbaka. Med undantag för köket o matsalen där jag byter i alla fall två gånger per år, hahaha!

Hur som helst, nu drar tvätten ut på tiden och jag ville ha nått uppe under tiden... Så nu luktar det mormor i hela rummet och jag blir akut ledsen och alldeles varm i hjärtat på en och samma gång när jag kommer in där. Det känns så overkligt att jag aldrig kommer få träffa henne igen, att hon aldrig kommer ringa bara för att fråga hur det är.


Av alla jag känner som frågar hur jag mår är hon en av väldigt få som sagt att hon inte trott mig när jag svarat "bra". Hon ringde mig efter ett besök och frågade hur det var, för att jag sett så vissen ut. Och hon hade rätt båda dom gångerna.... Nu får jag hoppas att hon känner det som jag känner när livet känns lite lättare, jag vet att hon hade gillat det. Det, och att jag använder hennes gardiner :-)

Hiss eller diss?

I bokhyllan inne på 'kontoret' i Borgen finns en hel massa ytterst nödvändiga saker.
 
 
Saker som jag dock inte tycker behöver visas upp och ännu mindre vara det första gästerna ser när dom anländer. Därför håller jag på med ett litet test. Att täcka för glasdörrarna med tapetresterna från fondväggen.
 
 
Vad tror ni? Är det nån idé att fortsätta med alla eller ska jag lägga ner?
 

RSS 2.0