Long time - No food

Nu är det verkligen länge sedan jag provade någon ny maträtt och det betyder ju att jag ännu inte tagit mig igenom '20-minuters'-boken så här kommer ytterlige en rätt tagen ur den...


Den här soppan var helt ok men inte så mycket mer. Lätt att göra men om man räknar in allt skalande och hackande så tar den betydligt mycket längre tid att göra än 20 minuter (lite falsk marknadsföring alltså om man frågar mig).
Jag gillar att den blir ganska tjock utan att för den skull vara redd och innehålla en massa grädde (och annat gott onyttigt), istället är det potatis som gör att man slipper den, enligt mig, tråkiga blaskigheten som annars följer nyttiga soppor med.

Summan av det hela blir att jag säkert kommer göra den någon mer gång, men då ska jag först klura lite på kryddningen eftersom den var aningen smaklös och även planera lite bättre för att kunna avnjuta den tillsammans med en bit nygräddat bröd!

På väg

För ungefär en timme sedan vaknade jag till liv här hemma i Borgen, det var ju inte riktigt meningen. Att jag skulle vara här vill säga.

Ibland slår önskningar in och ibland gör dem helt sonika inte det och det är sällan man vet varför. Så även denna gången och med en pyttepytteliten självbild kan man bara fantisera om alla tusen fel som det kan bero på.

För tillfället har jag dock inte tid att grubbla nått på det, jag ska nämligen styra upp en liten tågresa! Idag gillar jag inte tåg... så kan bli ibland, när drömmar dör. Och kanske annars också.


Dagens fynd!

Idag har jag inspekterat mina ägor för att se hur växtligheten har det, rishögen frodas så det står härliga till och mitt i den spretar det upp lite hallon'buskar' där det är gott om blommor vilket bådar gott inför sommaren!
När det gäller äpplen och körsbär finns det även där goda chanser att det kan tänkas gå att skörda en del framöver, om träden får vara i freda från skator, mask och andra dummingar vill säga!

Jag passade även på att titta hur det går för gräslöken som jag hittade bakom garaget för något år sedan och som jag sen planterade ner bredvid mina gullvivor i 'rabatten' och det var då jag gjorde en helt ny upptäckt...


Helt plötsligt stod där ett par smultronplantor och visade upp sig i solen och även om det inte blir några mängder så ser det i alla fall ut att bli några bär att mumsa i sig framöver!
Dessvärre såg mina krusbär inte lika lovande ut då som tyck ha drabbats av någon slags ohyra eller mögel. Nu gör det väl inte så överdrivet mycket eftersom jag inte brukar använda just krusbär så vansinnigt mycket men det hade ändå varit kul om jag kunnat få till lite marmelad att lyxa till det med under testunderna som kommer till hösten.

Men men, man kan ju inte få allt och i år tycks det bli smultron istället för krusbär =)

På begäran!

Salami- och Brieostpaj 4-6 Portioner

Pajskal:
150g tärnat Smör
3 dl Mjöl
1 tsk Salt
ev. 2 msk kallt Vatten

Fyllning:
200g Valfri Salami
1 Paprika
½ Purjolök
1 Vitlöksklyfta
2 msk torkade Örter t.ex. Oregano & Basilika
1 tsk Socker
Salt & Svartpeppar
100g Brieost
½ Rödlök
2 Tomater

Äggstanning:
3 dl Gräddmjölk
3 Ägg
1 krm Curry
Salt & Svartpeppar


Gör så här

1. Pajskal: Nyp ihop smöret med mjölet och saltet. Rör ev. i en skvätt kallt vatten och forma till en deg. Tryck ut degen i en pajform.  Nagga och förgrädda pajskalet i 200°c, ca 15 min.


2. Fyllning: Strimla salami, purjolök, paprika och finriv vitlöken. Fräs mjuka tillsammans med salamin. Rör ned örterna och sockret, låt fräsa ytterliggare någon minut. Smaka av med salt och peppar. Fördela fyllningen över pajskalet
och toppa med bitar av brieost, rödlöksringar och tomatskivor.


3. Äggstanning: Vispa ihop gräddmjölken med äggen. Smaka av med en knivsudd curry samt salt och peppar. Häll äggstanningen över fyllningen.

4. Grädda pajen i 200°c, ca 30min.



Update

Det blir inte mycket skrivet nuförtiden och främst beror det nog mitt ointresse att fota. Helst vill jag ju kunna lägga upp nån bild till inläggen men eftersom jag nu för tiden får en allergisk reaktion av att titta på kameran så blir det inte mycket med den saken...

Jag försöker dock förtvivlat att återfå känslan av att vilja fota eftersom ett ev. kamerabyta kan komma att bli aktuellt. Tanken på en bättre kamera kittlar faktiskt en aning och det får hoppet att leva kvar om att jag kommer att hitta en väg ifrån min motivations svacka!

För övrigt så gör jag inte så mycket konkret på mina lediga dagar... plockar med småsaker hemma i Borgen, tampas med ogräset ute på Borggården, vilket för övrigt gått riktigt bra! och tar sköna kvällspromenaden och njuter av ljuset vi fått!

Jag har försökt att börja smida planer för sommaren men det är svårt, jag som brukar tycka om att planera har fått allt svårare att fatta beslut om vad jag vill göra och när det bör göras vilket resulter i att jag använder mig av den mycket framgångsrika metoden "sen", det är inte likt mig men det 'fungerar' haha!

Vad ska du göra i sommar?


Nu jävlar blir det vallgrav runt Borgen!

Igår fick jag veta att en granna aka. massörskan hade sett en manniska på Borggården för någon dag sedan och enligt uppgift ska detta varit en hane i grön jacka.

Jag blir så förbannad! Borgen ligger inte så till att man som av en händelse råkar ta sig innanför tomtgränsen och nu funderar jag på att gillra fällor runt om på mina ägor.
Jag undrar dock vad denne person var ute efter och vad jag skulle behöva locka med... kanske ska jag göra som 'Emil' och sätta ut en korv eller ska jag ta för givet att denne någon bara ville beundra naturen runt husknuten och kanske ställa upp ett litet bås där jag kan sitta och sälja biljetter för rundvandringar?

Jag har ju tidigare pratat om att anlägga en vallgrav och det kanske är dags för det nu. Problemet är bara att jag inte tyar med att gräva! Någon frivillig? ;)

jobbig va?

Hujedamig säger jag bara!

Efter uppstigningen i morse beslöt jag mig för att ta dagen lite soft så jag återvände till sängen för att gosa med söta lilla Tea som tagit sig en välförtjänt sovmorgon idag. Hon är duktig min lilla tjej och är nu ute trots att dörren är stängd och har på två dagar fångat två prima exemplar av arten näbbmöss. Då får man vara lite trött...
Efter att hon trampat omkring på min rygg en stund (kanske skulle göda henne lite bättre så det blir lite tyngd när hon går omkring och på så vi få lite massage) så rullade jag likt en nöjd valross runt ett halvt varv och la mig för att läsa i en smått tråkig bok men som jag bestämt mig för att ändå ta mig igenom.

Efter att jag läst en stund och inte orkade hålla boken uppe längre lyxade jag till det de luxe och bara låg under mitt underbara täcke och njöt.
Tills mobilen ringde och jag i luren möttes av en undrande 'kollega'. Jag kan aldrig på förhand säga att det ena eller det andra kommer få mig att tappa fattningen, men under hela samtalet växte en känsla av skuld inom mig och när jag i vanlig ordning vaggade omkring under samtalet passerade jag plötsligt en spegel och fick se stora tårar trilla längs kinderna

Why? jag fick inte skäll, jag hade inte gjort något fel... snarare fick jag som bonus en mycket detaljerad information om hur jag skulle agera i en fråga för att undvika att jag själv skulle bli utsatt för en felhantering och ändå läggs alla världens bördor sakta, sakta på mina axlar tills mina nästan 180cm bara är en flugskit på jorden.

Jag kan be er förlåta mig för ondska, svält och krig men det skulle ändå inte få mig att känna mig bättre. Vissa dagar är jag en människa som med glada ögon ser på någon som uppriktigt tackar mig för något jag gjort för denne. Andra dagar är jag bara patetisk. Idag är en sån dag och jag står inte ut med tanken på att behöva spendera en enda minut till med mig själv!

och föresten, vad betyder egentligen uttrycken 'mellan skålen och väggen'? har aldrig hört förut...

Vraket.

M/S Elis har förlist.

Förhoppningsvis hittar jag styrkan att genomföra bärgningsarbetet men jag känner mig svag. Jag har aldrig tänkt på mig själv som bräcklig men gång efter annan kommer jag på mig själv med upplevelsen att jag är som en porslinsfigur som krossas under en hammare.

Jag käner tvekan inför vad jag vill fortsätta brinna för och jag känner osäkerhet över hurvida jag kommer nå ända fram. Jag vet inte vad som är bäst, att falla sönder eller att samla kraft för att utåt sett stå stadigt... jag vet faktiskt inte vad som är bäst.

RSS 2.0