Som ett brev på posten
Hur glad blir man inte när man ska ta in posten och hittar ett vykort av allra mest traditionella sort?!
Sedan mormor slutade skriva kort hör det verkligen till ovanligheten att jag får några. Nu har det dock kommit två stycken på ganska kort tid och bägge har varit från personer som jag gjorde grupparbeten med på Stressfysiologin förra våren. Hur galet är inte det? Man tussas ihop med människor på en distansutbildning och det funkar hur bra som helst 😃
Underbara människor, ni har verkligen stulit varsin plats i mitt hjärta 💖
Kommentarer
Trackback
