allicen

Fick börja med att ringa Fader Vår för support och informerades att det va en grej jag skulle hålla i när jag röck igång den. Så jag provade igen, men lyckades inte för det. Besviken fick jag ställa in klipparen igen och hann inte mer än innanför dörren innan ångesten tog sitt grepp om mig. En total härdsmälta blev ett faktum.

Ja.. så här är livet nuförtiden. Det behövs inte mer än en krånglade gräsklippare för att känslan av att vara värdelös tar över mig helt. Idag kan jag alltså inte stoltsera med att visa mig händig, men jag är stolt över att jag tog mig samman och efter "bara" ett par timmar var jag på benen igen. Så kan också en seger se ut.

Hängde upp nya gardiner i matsalen under kvällen, men blundade i vanlig ordning för hur skitiga rutorna är. Man kan välja att se på annat istället.

Körsbärsträdet som står i blom till exempel!!