Vad man kan och vill men inte får

Igår meddelade jag återigen mitt intresse för att bli nämndeman, men bemötandet kändes även denna gång svalt.



Jag vet inte om det är mina hjärnspöken eller om det är en korrekt iaktagelse att mitt engagemang inte är lika önskvärt som det från en del andra. Det är i alla fall den känslan jag får och det känns som att beslutet i den här frågan redan är fattat. Precis som förra gången...

Sveriges domstolar har gått ut med det direkta önskemålet att få en större spridning bland deras nämndemän. Dom vill få in fler yngre personer, gärna utan övriga politiska uppdrag och med olika erfarenheter och bakgrunder.

Ändå blev jag förra gången bortvald till förmån för personer som, i sammanhanget, är mycket äldre än mig och med långa rader av andra uppdrag.

Nu tänker jag sticka ut hakan här och det kan hända att jag kommer få skit för det (men det är troligen inget annat än det jag redan upplever).  I min värld är nämligen allt snack om att få fler personer att engagera sig just bara snack. 

Men, för att tänka lite positivt nu då... Än är inget nytt beslut taget, så håll nu tummarna för mig är ni gulliga! och ni som har möjlighet att påverka utfallet - vote for me!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0