Helt otroligt :)

Mina tankar dom senaste dagarna: Man skulle ha ett enbent stativ... manskullehaettenbentstativmanskullehaettenbentstativmanskullehaettenbentstativ...

Så när jag träffar fader vår idag säger jag lite uppgivet: Du råkar inte ha ett enbent stativ?

till svar får jag ett glatt: Jodå! och så försvinner han iväg in i ett kyffe längst bort i deras hus och rassel rassel så kommer han tillbaka med en enbening!

Det är ta mig tusan inte klokt!!! När köper han alla dessa kameratillbehör? och kanske viktigast av allt, varför lär jag mig inte att alltid BÖRJA med att fråga honom när jag behöver något?
Jag skulle föresten vilja testa att fota med reflexskärm också, men någon sån tror jag inte att han har... kanske bäst att fråga alltså :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0