Ta med den känslan

Ibland när jag mår bra, har lyckats med något eller bara är glad får jag rådet att "ta med känslan" och plocka fram när det inte är fullt så rosenskimrande.

Jag tänker på det där uttrycket ibland och jag verkligen avskyr det.

Är det överhuvudtaget ens möjligt att ta med en känsla?

Att minnas den, glädjas åt den, och njuta av den. Javisst! Men att det skulle förändra sinnesstämningen i stunden. Icke.

Igår fick jag en underbar "gåva" av min goda vän Hanna. När min favoritserie på tv var flyttad fick jag låna hennes konto för att se den på nätet och jag strålade som en sol. En sol som klappade händer.

Dagen idag började helt värdelöst och jag känner mig ledsen, vilsen och dålig och hur jag än försöker ta in känslan från igår så är läget detsamma.

Så, tills jag lär mig hur man gör får jag
helt enkelt blunda och dagdrömma mig tillbaka till igår kväll.

Tack Hanna!

Kunde väl aldrig anat...

...att det skulle vara så jobbigt att se Martin Stenmark.

Look a like =(

Gone in 60 seconds

Fy satan vad jag har väntat!
 
Ostbollar och REVENGE!

Den lilla, lilla världen

Jag har fått en ny arbetskamrat. En tjej som kommer ifrån Stockholmsområdet men som nu har flyttat hit. Idag berättade hon att hon hade en kompis som "är härifrån" och jag blev såklart jättenyfiken och frågade vem det var.

Det visade sig vara en tjej som jag gått i samma klass med från 1an och till typ 8an, då hon alltså flyttade till Stockholm.

I'm a big, big girl in a big, big World...


Allicen bjuder igen

 
Det är en helt sjuk känsla att vara den som är minst skillad i köket!

Ännu mer rikedom

Att komma hem och mötas av en skottad Borggård är som den finaste av gåvor!
 
 
Underbara Fader Vår!
 

Män i uniform

En danskväll som slutar med att man har med sig en konstapel hem, måste väl ändå anses som lyckad?
 

Åren går

Det var någon som sa att hen tyckte att dennes föräldrar blivit så gamla kort efter att dom fick pension. Jag hoppas att pappa håller sig i farten, men när detta är vad man möts av i hallen då man hälsar på så börjar man ju onekligen att fundera...
 
 
 
 
 

Är det illa...

När mina vänner vänder ute på gården, trots att jag är hemma, för att dom inte ser "skimret" från TVn i fönstret?
 
 

Bed time

Klockan är inte ens 20.30. Skrattet lyser med sin frånvaro, men...

"Det är ju en dag imorgon också..."

Härliga jävla måndag

Vissa dagar ska man helt enkelt inte kliva ur sängen...

En mammas list

Mamma står med ryggen mot mig och säger som lite i "förbigående"
 
- Pappa fyller ju 65 snart... Ska Nisse bjudas in då?
 
HAHA! As if att jag går på den =))

skilsmässotårta

Idag fyller Nisse år och jag har hjälpt honom att bygga ihop ett par tårtor. Båda är enligt hans egna önskemål även om vi inte orkade blanda till precis rätt färgnyanser...
 
 
Efter att vi pysslat med den rutiga en stund kom ett mindre utbrott från Nisses sida och skapelsen fick då benämningen "skilsmässotårta".
 
Jag förstår hur han tänker men vi är fortfarande vänner och jag till och med blivit inbjuden att provsmaka dem!

Tant Elis går utanför dörren

Igår fick jag slut på ursäkter igen och hamnade på baluns. Vad som var roligast under kvällen är svårt att avgöra men något som ligger högt på listan är tillfället då en av ynglingarna på förfesten såg helt chockad ut då jag sa att jag var 31 år. Han trodde inte att jag var "en dag över 25". Kan hända att det ligger någon slags åldersnojja inom mig och pyr ändå...
 
 
Idag känns det dock rätt värdelöst eftersom jag var på tok för trött för att kliva upp när mamma skrev att dom skulle till Borlänge med Bror och trots min återhållsamhet i dryckesväg törs jag inte ge mig ut med bilen än på länge så nu vet jag inte vad jag ska göra innanför Borgens fyra väggar idag. Städa antagligen... eller sova!
 
 

Ny vecka - Ny ångest

Min söndagsångest växer sig starkare. Drömmer om ledighet och tusen sovmorgnar men försöker tänka att jag måste hålla ut och inte slösa med mina lediga dagar.

Hur laddar ni inför en ny period av jobb efter ledigt?


Pimp my owl




Befruktningen

Kursledaren tyckte att vi som reste skulle befrukta oss innan vi gav oss av.



Vem är jag att säga nej?

Självrannsakan

Jag ägnar ganska mycket tid åt självrannsakan och jag tänker mycket på saker som påverkat mig att vara som jag är. Och sanningen är den att varje gång jag gör det så kommer jag fram till att jag inte alls tycker om mig.
 
Om jag hade ett val skulle jag troligen välja att sluta att umgås med mig själv. Jag är en ful, dum, jobbig och alldeles för skör klump till människa och jag tycker inte om det. Jag kämpar så mycket med hur jag är, hur jag tänker och hur jag agerar, men varje gång som skalet krossas blir det kvar en liten kärna av allt det där som jag inte vill ska vara jag.
 

Ibland tänker jag att jag inte vill resa mig igen, varför skulle jag vilja det? Vad finns det för anledning att gå när varje steg bara gör ont? Vad finns det för anledning att försöka hitta rätt väg när man inte har en aning om vad man vill att målet ska bestå av? Jag vet inte vad jag vill, kanske är det rent av så att jag inte vill något alls? Måste man vilja något?
 
Jag om nån borde förstå... Att man inte gör så här mot mig.

Mamma är bäst - ingen protest!

Under sommaren som var provfikade jag lingonkakor på två av Stadens fik men eftersom det visade sig att ingen av dem gick upp mot mammas fick jag helt sonika be om receptet och sen ge mig ut och plocka lingon.

Under helgen när vi var och shoppade skådade mina sockersökande ögon ett fat med fantastiska jitterbuggare och eftersom mamma brukade göra även dessa gudomliga kakor kunde jag inte motstå att köpa med en hem.

 

Oh vilken besvikelse! Först och främst krossade tjejen i kassan den finaste buggaren som jag sett ut och jag fick välja en annan. När den sedan skulle avnjutas visade det sig att den bara var torr och spröd. Degen sprack och fyllningen var inte alls så seg som den ska.

Näe, mamma får nog helt enkelt "kavla" upp ärmarna!


PEC i vinterskrud

Idag har Fader Vår hjälpt mig att byta däck på lilla PEC, jag hatar att jag inte klarar mig själv men är så tacksam för all hjälp jag får! Jag bidrog genom att rulla däck kors och tvärs över mina ägor samt kladda på nått kladd på bultarna. En insats så god som någon tänker jag!
 
 
Jag började rulla in däcken i garaget men fick ta ut dom igen för att Fader Vår sa att han skulle ha dem med sig hem, gissar att dom kommer genomgå någon slags SPA-behandling innan dom kommer tillbaka hit igen.
 
Vad skulle jag göra utan min familj... :(
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0