allicen

Var hemma hos en av mina mesta vänner under eftermiddagen och hennes son kröp upp i mitt knä framför tvn. Efter att han suttit tyst en lång stund kom plötsligt en fråga från ingenstans

 

-"mamma, finns det eld i graven?"

 

Jag trodde att jag hörde fel men mamma svarade att det inte gjorde det och lillkillen ställde en motfråga varpå han fick svaret

 

-"nej, där finns bara skelettet"

 

Det är inte utan att det faktisk klack till lite hjärtat av insikten över hur mycket som rör sig i huvudet på ett så litet barn och hur stora och obegripliga många saker i vår värld måste te sig för dom.

 

Tyvärr finns det väl i och för sig ett å annat som inte klarnar med åren heller, men det får man väl helt enkelt lära sig att leva med...