Lilla Baby D.

Det finns inte ord för att beskriva besvikelsen över min inställda resa och lördagen ängdades till största delen åt att kolla på klockan och konstatera 'nu skulle vi lyft', 'nu skulle vi landat i Frankfurt', 'nu skulle vi klivit ur planet i Sydafrika' osv, osv...

Raslösheten som fanns inom mig den dagen är helt omöjlig att beskriva och jag ville vara överallt och vart som helst utom just hemma där jag skulle tvingas se på dom färdigpackade väskorna i hallen som stod där som ett hån.

En sak som jag dock hade missat här hemma om jag farit iväg var samtalet om att lilla baby D kommit till världen och jag var inte sen att tacka ja till att åka iväg och kika på den nyfödda!


Jag har aldrig förr sett ett så litet föl för när dom här bilderna togs var hon inte ens ett dygn gammal, så det är ju inte konstigt att det är på aningen ostadiga ben som det tas ett litet varv runt en trött men säkert mycket stolt mamma!

Det blev dock inga långa promenader, men det får man väl förstå att man inte orkar med när man är så färsk och nog ser hon väl ut att ha det ganska gott ändå?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0