Something to remember you by

Inatt drömde jag sådär jättekonstigt igen... och jag blir återigen smärtsamt medveten om att du inte finns för mig längre.
Ibland tänker jag på att du berättade för mig om människor du lärt känna men tappat kontakten med för att ni var för olika, alla hade sin stämpel... den jag minns bäst är hon som sa sig vara synsk och jag kan inte låta bli att undrar vem jag blivit...
Än har jag inte kunnat släppa taget om dig, kan inte förmå mig att radera ut något enda litet minne, vem gör det mig till?

För övrigt så har jag faktiskt provat att lyfta på foten för att kanske, kanske ta ett steg frammåt.
Jag vet inte än hur det blir men jag tror att jag vågar... jag har lite tid att fundera... på mitt drömjobb... =)
Trackback
RSS 2.0