allicen

Tack och lov hade jag en tid att passa på eftermiddagen så jag fick ta mig i kragen efter lunch. Fick en komplimang av en som sa att jag var fin idag, det kändes lite extra varmt i hjärtat eftersom jag själv känner mig som en slashas för det mesta, med platt hår och avsaknad av lugg...

Senare på kvällen gick jag hem till föräldrarna för promenad med mamma. Längs vägen fanns massor av lupiner och trots att dom anses som ogräs i många avseenden så är det i alla fall ett ogräs som både är vackert att titta på och som doftar underbart!

Efter promenaden blev jag bjuden på sillmiddag! jag gjorde ju ingen mat till midsommar så detta var på sätt och vis en efterlängtad premiär.

Som om det inte var nog så bjöds det efter maten på ytterligare en premiär, i form av "Sommar med Ernst". Redan i första programmet fick vi se kryddträdgården som jag fotade när jag var där och tjuvkikade förra helgen.

På ena bilden är det Ernest himself som sitter och känner in trädgården och på den andra är det Fader vår. Ni ser säker vem som är vem..

Därefter blev det hög tid för mig att gå hem. Det var långt ifrån en angenäm upplevelse!

Nu ligger jag med ett lager täcke och ett lager Tea över mig och ska avsluta dagen med lite läsning innan jag ska göra det jag gör allra bäst.

God natt!

Gjorde dock några utryckningar på olika håll när  jag började känna tidiga tecken på liggsår och bland annat gjorde jag iordning en rättförs lunch som jag inmundigade ute.

Tea tycker dock att det är helt värdelöst med barbordet balkongen - hur ska man då kunna tigga mat på ett framgångsrikt sätt?

Det finns lite smått kvar på uppfarten men annars är det bara precis framför garaget och gången mellan huset och garaget kvar.

Innan det är dags att börja om. Typ.

Beslutet att ta sig ur sängen och åka på utflykt var därför inte svårt och dagen bjöd på både vilt växande orkidéer och en förhandstitt vid inspelningsplatsen för "Sommar med Ernst"

Känns som lite svårt att bevara men inte skulle jag tacka nej till en sådan här vacker ruin på Borggården!

Ute på betesmarken intill fick jag syn på denna lilla raring.

Midsommarblomstren stod i full blom och när solen skiner på det blålila havet är det verkligen vackert!

Men inte nog med det, på ett ställe fanns även en vit midsommarblomster. Vet inte om jag någonsin sett det förut...

Och så orkidéerna såklart! vilken känsla att strosa omkring i denna vackra miljö med dessa underverk runt omkring sig.

På den här bilden av ruinen ser man spåren av Ernsts framfart. Ett staket av plexiglas skymtar precis bakom bordet. ^^

En kryddträdgård fanns i ordninggjord och nu väntar jag på att få se ett avsnitt där Ernst himself sitter och myser i den där stolen.

Vid huset var redan mycket klart. Bland annat verandan är nybyggd och alla fönster var utbytta.

Men trots allt är nog detta favoritbilden från idag. Bara det faktum att en blå himmel kan skådas känns som lite av ett mirakel!

Plötsligt kom en ovanligt närgången humla och satte sig på mig. Så här påkvällskvisten har tanken slagit mig att det kanske fanns lite symbolik i det men mest troligt är att så icke är fallet.

Hur som helst, den satte sig hos mig och det var typ det mest spektakulära som hände idag. lite YOLO sådär...

Vägen hem fick bli genom dalen. Jag ville gömma mig och det gör man ganska bra längs stranden där. Såklart helt tvärtemot vad jag borde göra utifrån vårt samtal, förståss. Men det blev en fin promenad. Därnere blommar alla smörblommorna så vackert nu.

Solen får dem att verka självlysande men jag kunde omöjligt fånga det på bild.

Kom att tänka på en sång vi lärde oss i skolan... "Gul som solsken, gul som guld. Vi har hela ängen full, av smörblommor som står och nickar. Vår sommaräng har gula prickar."

Känner ni igen den?

Hemma har jag äntligen vågat plantera ut blommor framför huset. Det är nog med nöd och näppe jag hållt dem vid liv sedan jag inhandlade dem men förhoppningsvis tar dom sig bra nu och blommar fint resten av sommaren!

Promenerade till mamma och fader vår för att låna en silduk till saften som står och gottar sig i kylen men någon ställning till den stod inte att finna, så jag får improvisera lite imorgon...

Nu på kvällen har jag matat sniglarna på Borggården och jag blir bara mer och mer förtvivlad över att dom bara inte försvinner :( dom är så jobbiga, äckliga och totalt vidriga!!

Hur gör ni andra "drabbade" för att inte trampa in dem mellan tårna i tid och otid?

Bilderna idag har ingen koppling till mina göromål men jag vill ändå visa upp delar av Stadens pärla.

Det är såklart strandpromenaden längs ån och i år har det även tillkommit några planteringar.

Jag begriper mig dock inte på placeringarna men gissar att det finna någon logisk förklaring.

Det finns många här på orten som har nått slags tvångsbeteende att alltid tycka om saker och ting. Oftas tycker dom negativa saker och klankar ner på människor som valt att ta steget att vara med och påverka där man faktiskt har något att säga till om. Jag tycker det är helt fantastisk att det finns människor som både i jobbet och privat arbetar för att utveckla den här hålan och detta tycker jag är ett fint exempel på att det händer saker även här.

Men... Å andra sidan, om man väljer att inget göra kan man heller inte göra fel. Så verkar många av gaphalsarna resonera.

Normalt somnar jag ju om efter ett tag och sover till nio-tio tiden. Men inte idag alltså.. Jag skulle nämligen till mitt jobb och gå igenom läkemedelshantering för att ev. kunna få tillbaka delegationen om jag börjar jobba igen.

Har sagt att jag kan ta några strödagar och kom hem med tre veckors schema. Det känns inte riktigt som det jag tänkte mig så jag ska kanske be att få ta bort lite skift...

Efteråt gick jag hem, åt lunch och spatserade runt mina ägor ett par varv i väntan på att Nea skulle hämta mig för ärenden och fika på Staaan.

Den hundraåriga syrenhäcken blommar vackert mot den blå himlen!

När det var dags för fika valde vi att bege oss till Loftis. Premiär för min del i år!

Jag promenerade hem och kände mig av olika anledningar lite låg men bestämde mig för att plantera och så lite i mina odlingslådor. Ett par timmar senare kunde jag slå mig ner med middagen på balkongen och konstatera att jag helt släppt dom dåliga känslorna. En helt underbar, om än ovan insikt och känsla!

Nu känner jag mig ganska färdig för dagen men ska vänta en stund till innan jag bäddar ner mig för natten.

Morgondagen är lite mer av ett oskrivet blad men förhoppningsvis finns energi kvar att göra något bra av det.

En fika i solen hann vi också med och jag förstog mitt livs första hästskämt. En mycket ovanlig dag med andra ord!

Vi passade på att plocka lite liljekonvaljer, dessa ljuvliga blommor!

Doften, dom underbara små klockorna... Finns det några Gudar så är detta helt klart deras gemensamma gåva till jorden.

Det blev inte så speciellt mycket gjort här hemma ändå men jag tog i alla fall en promenad till Stadens färgaffär och köpte ytterligare en flaska elementfärg. Inte heller denna gång tycker jag att färgen täcker helt så det måste på minst ett lager till.

Har dessutom tagit ett varv ute i trädgården och beundrat körsbärsträdet som står i full blom!

Det är så synd att blombladen blåser av vid minsta vindpust för det är verkligen fint när grenarna är översållade av vita blommor!

Det va kanske tur att jag bokat in ett besök i LA med mamma o Fader Vår igår. Om jag varit hemma hade jag troligen sovit bort hela dagen till följd av nattens maror.

 

Men istället åkte vi alltså iväg på förmiddagen. Först skulle båten sjösättas och det gick supersmidigt i år!

 

Därefter ägnade vi oss åt lite lättare shopping och jag unnande mig ett par onödiga saker. Bland annat en ny citrusbebis eftersom jag glömde vattna den jag köpte förra året.

 

 

Först av allt ska den planteras om i lämplig kruka och därefter måste jag läsa in mig lite på hur jag ska få den att trivas.

 

Några bra tips?

Och ljudboken tog slut när jag hade typ tio minuter kvar, gud så tråkig det blev då!

Har fått information om att det inte vilken katt som helst som brukar ligga och vila på min altan.

 

 

Det är en Ståhlkatt! eller i alla fall en katt som känner Ståhlbrudarna och det känns genast ännu mer angeläget att det inte blir catfight här i sommar!

Den här lilla kissen strycker ofta omkring runt Borgen och flera gånger har jag sett den ligga och vila på altanen.

Den är söt och gullig på alla sätt men jag kan inte låta bli att fundera över hur det här ska gå när Tea bestämmer sig för att återuppta sitt uteliv.

Hennes trasiga tass för ett par år sedan räcker gott och väl för min del när det kommer till skador hos min lilla argbigga!

Jag är så in i bängen trött på att klippa ner buskarna på framsidan varje år och att gräset helt ogenerat bereder ut sig på fel ställen att jag bara tappade det och började gräva bort skiten.

Detta är vad jag pallat med på en dag och det betyder att jag har typ tio dagars jobb kvar med detta. Det tänker jag dock inte tänka på, nu är det bara att vackert gräva där jag står som brukar heta.

Det kan vara så att det kommer att växa upp nytt gräs, jag vet att det brukar fungera så men jag har en plan och tänker försöka se till att gräsklipparen går att köra med även här. Det återstår att se hur jag lyckas med det...

Vid en liten promenad med skottkärran passerade jag stenen på baksidan där jag förra året grävde en rabatt och med mitt norra öga skådade jag något märkligt vitt som inte fanns där för ett par dagar sedan.

Jag är inte ett dugg förvånad att någon förväxlar Borggården med en golfgreen men vad jag däremot är förvånad över är hur man tänker när man skjuter golfbollar i ett villaområde.

Eller vänta föresten, jag är inte alls förvånad över det heller...

Nu ska spjälka upp mina sargade ryggkotor och bege mig ner i källaren för den sista slipningen (pallade inte med att stå på huk så länge att jag blev klar ner mot golvet igår). Tänker harva fram en låg pall att sitta på för att klara mina knän.

Med lite tur orkar jag mäta ut ett par bitar golvsockel och få till strykning nummer två på de gamla. Jag hittade nämligen en hel del golvfoam på vinden så nu vill jag bli klar med allt lortgöra så jag kan börja lägga golv!!!

Kanske är det lite upp till mig vilken kattsand jag köper och kanske är det mest jag som uppskattar  den svaga doften av lavendel som numera kommer från hennes låda men någon värdighet måste det ändå få finnas även om det måste stå en kattlåda precis bakom ryggen på mig när jag sitter på kontoret.

Eller kanske borde jag börja kalla det för klassrummet nu?!

Hur som helst, sen jag ställde fram en extra låda till henne så har hon inte uträttat sina behov på andra, mindre lämpade ställen så jag är på det hela taget nöjd med dealen och i förrgår var det dags att köpa ny sand.

På Djurens Lanthandel får man nästan alltid med sig produktprover och denna gång var inget undantag. För varje kartong sand man köpte fick man en påse Acana torrfoder och eftersom jag köpte två kartonger blev det två sådana påsar.

Väl vid kassan skådade jag ytterligare ett erbjudande om att köpa torrfoder från Royal Canin för tio kronor och samtidigt få en rabattcheck på 100kr till nästa köp (troligen ingen lågbudgetmat där alltså!) och eftersom Tea är såååå sällskaplig av sig och verkligen älskar andra djur så har hon såklart såååå många kattvänner som också ville prova på denna mat. Jag köpte med andra ord fyra förpackningar.

Väldigt nöjd shopperska ska ni veta. Och om den kräsna lilla pälsklingen äter maten? Jo faktiskt!

Kanske borde man uppskatta blåsippor mer, för att inte tala om gulsippor, som är lite ovanligare att stöta på i någon större utsträckning men jag känner inte så.

Inte ens uttalandet om att vitsippor i fönstret var osmakligt som en av deltagarna i "Vem bor här?" fällde igår får mig att rubbas i min åsikt. Hur skulle vitsippor kunna vara osmakliga?!

Och föresten, på tal om gulsippor så tror jag faktiskt att jag såg sånna igår..

Jag stannade för att (utan större framgång) försöka fota havet av scilla som fanns i en liten sluttning och då fick jag även se en massa gula blommor.

Tänkte inte på att gå närmare och titta hur dom såg ut men å andra sidan skadar det inte om jag tar ytterligare en promenad för att se om dom finns kvar.

Nån som vet om man får plocka dem i så fall eller är dom också fridlysta?

Det är nog åratal sedan jag plockade vårblommor sist och den lilla vasen som jag räddade vid en rensning i mormor och morfars garage har hittills aldrig tjänat sitt syfte i min ägo men nu tycker jag att den gör sig riktigt bra.

Tror dessutom att den kan komma att bli väldigt fin med vitsippor i framöver.