Varför duger aldrig jag?

Idag har hjärtat fått en liten nagg igen. 

Ibland vill jag ge sken av att vara härdad. Ibland inbillar jag mig att jag byggt upp ett försvar som hindrar mig från att vara sårbar.

Men det är inte sant. Det gör lika ont fortfarande.

Ni kanske inte tror att jag märker när ni börjar dra er undan. Ni kanske inte tror att det påverkar mig. Ni kanske inte tror att ert sätt att vara, tala och svara avslöjar er. Men ni har fel!

Efter mycket funderande, och jag menar m y c k e t funderande har jag kommit på att det som gör mig mest illa är fegheten. Alla ni som tar avstånd från mig men inte vågar säga det. Det gör så inihelvete ont att inse att man inte ens är värd ett avslut.

Ni måste inte stanna, men snälla! Gå inte omkring och låtsas att allt är som vanligt. Stå åtminstone för era beslut....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0