Ett stycke ytlighet
Normalt sett brukar jag hålla reda på antalet veckor som går mellan klippningarna men tiden mellan dem blir nu längre i samma takt som håret växer. Börjar förstå att det finns dem som lägger pannan i djupa veck och tänker efter noga innan dom konstaterar att det nog gått ett år sedan som besökte frisören sist.
Det är nu även länge sedan jag färgade eller slingade håret... Minst ett år sedan och än så länge syns spåren av kemikalierna och förra sommarens solstrålar men under allt det finns tyvärr en tråkig mörkgrå nyans, ändå tänker jag hålla ut ett tag till och hoppas på att solen snart ska ändra på det igen.
Barndomens drömmar om filmstjärnelockar har vaknat till liv igen... Vad tror ni, borde jag våga mig på mitt livs första permanent framöver?
Kommentarer
Trackback
