Det kostar att ligga på topp

Under december lämnade jag in min lilla bil för lagning av bromsar och ca tre tusen rasslade bort från kontot på ett ögonblick.
 
Häromveckan märkte jag att temperaturen var alldeles för hög i motorn och när jag skulle åka till jobbet i måndags tycktes mätaren aldrig vilja stanna. Jag fick  stänga av bilen och sen dess har den stått här på Borggården.
 
Till i Fredags då Nisse och Pappa bogserade iväg med den...
 
 
Två timmar och en dryg tusenlapp senare var en läckande slang åtgärdad.
 
När jag var yngre fanns ofta frågan om "drömbilen" med i dom där vännerböckerna man fyllde i och jag skrev alltid "en som aldrig går sönder".

Önska önska runt i ring - att önska kostar ingenting. Det gör det dock att ha bil...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0