Torsdagen, över förväntan

 Det var bestämt att jag skulle åka hem till en semestrande kollega igår och äta lunch. Innan jag åke ringde hon berättade att en annan vännina till henne skulle kommit på kvällen men att det blivit ändringar och att hennes buss skulle komma redan kl 14. Jag kände mig kluven inför det eftersom jag inte är riktigt på humör för att träffa nya människor men å andra sidan kändes det som att det inte var någon stor grej eftersom jag kunde åka när ville.
 
Min sinnestämning och mitt ältande gör att mina tankar är i lite låst läge och kretsar hela tiden omkring mina egna grubblerier och funderingarna över min förslust. Det, tillsammans med min nya insikt om att det är viktigt att inte ljuga om hur man mår, inte fly ifrån det och att våga prata om sådant som gör ont gjorde att någonting som den här väninnan sa gav mig anledning att nämna, ja ni kan gissa... boken!
 
Jag berättade om den och vi pratade mycket om livet och allt vad man bär med sig. Det visade sig att vi hade en hel del gemensamma nämnare i våra liv och i hur vi tänkte och kände inför vissa saker. Vi babblade på hela eftermiddagen och när jag var på väg att åka hem föreslog dom istället att jag skulle följa med till en badplats i närheten så vi kunde sitta på bryggan och doppa fötterna. När vi kom tillbaka därifrån gjorde jag nästa försök att åka hem eftersom det kändes som att jag trängde mig på med dom insisterade på att jag skulle stanna och äta med dem.
 

Klockan var nästan halv tio när jag kom hem och eftersom jag kände mig lite upprymd för första gången på länge bestämde jag mig för att ta ett glas vin och titta på en film. Jag försöker annars ha som regel att jag inte dricker alkohol när jag är ensam och speciellt inte om jag är deppig. Det var dock lättare sagt än gjort eftersom det blev strömavbrott nästan på en gång och istället för ett försök att ha en mysig kväll för mig själv blev det sängen illa kvickt...
 
 
Det gör dock inte så mycket för inget kan ta ifrån mig att jag faktiskt hade den bästa kvällen på vääääldigt länge!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0