Prioritering

Efter en del vånda har jag idag gjort slag i saken att avbokat en utbildning jag skulle på imorgon... jag är aningen bättre i ryggen men skulle inte klara av bilresan på ca två timmar enkel resa samt att sitta en hel dag på kursen. Det känns trist för det fanns delar i bekrivningen som jag verkligen är nyfiken på och som faller inom områden där jag skulle behöva utvecklas men nu har jag bestämt mig för att inte äventyra min hälsa.

Den svartaste stunden av insikt över vad som kan komma att ske om jag verkligen har en skada i ryggen fick mig att lyfta blicken en aning och synen jag såg framför mig skrämmer...
Jag berättade om detta för kommunens socialchef  som ju är chef för den förvaltning jag jobbar i och hon bara skrattade hjärtligt åt mig när jag målade upp bilden av att hamna i en omplaceringsutredning men sanningen att säga är att jag inte alls tycker att det är särskillt roligt.

Jag kan se det komiska i det och jag förstår vad hon menade med att det inte alltid är bra att ha för god insyn i vad som händer "omutifallatt" men i slutändan kvarstår faktum... om... utifall... att...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0