Utmaningen!

Idag kom jag äntligen iväg! =)

Utmaninge den här gången bestod i att prova på längdåkning igen efter ett uppehåll på ca 10 år. Vi åkte mycket längd när jag var liten men av någon anledning (troligen åldern) slutade jag och när jag sen började gymnasiet och vi blev tvingade att prova upptäckte jag att jag inte längre kunde åka för att det gjorde ont i min ena fot.

Jag skulle ljuga om jag påstod att jag blev ledsen över att slippa åka under gymnasietiden, men sen dess har jag till och från funderat lite på att det faktiskt är synd att foten krånglar. För några år sedan var jag till doktorn och där fick jag veta att många ungdomar får den här typen av värk i fötterna som helt enkelt beror på att brosket mellan skelettdelarna i tårna inte växer i takt med kroppen, oftast rättar det till sig men så är alltså icke för mig och det har resulterat i att det vid ett par leder i foten ligger 'ben mot ben'. Jag tycker dock att jag märker mindre av det nu än tidigare och därför bestämde jag mig för att det var dags att ge mig ut i spåret igen!


När jag jagat runt efter någon som jag skulle kunna låna utrusning av slutade det hela med att jag fick fråga mamma o pappa om dom hade nått och döm om min förvåning när pappa kommer bärandes på mina egna gamla laggar, haha!!

Resultatet av mitt försök blev tre varv i lilla spåret intill elljusspåret (jag vågade mig inte på att åka riktiga spåret eftersom det finns endel nerförsbackar som jag är osäker på att jag skulle överleva!) och foten sköter sig riktigt bra så länge jag kan följa spåret, men när det svänger och dom som åkt före har gjort ett skär i ytterspåret kommer sendraget som ett brev på posten.
Det är dock inte utan att kännigarna av astman och blåsan jag fick på tummen av ena staven faktiskt är värre!

Kanske blir det en tur imorgon med =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0