...och så kom psykbrytet...

Att komma hem efter tre intensiva veckor med en stor klump i bröstet av saknad efter dom bästa och få se att av allt det som hänt i badrummet under tiden jag varit borta finns inte ett enda rätt är bara för för mycket... Va fan gör man?

Jag vill inte vara med!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0