Jag saknar dig...
När jag tänker idag, igår och i förrgår är det inte dom tre dagar som just passerar som spelas upp i huvudet på mig.
Jag ser tre helt andra dagar, kanske dom dagar jag minns klarast av alla... dom dagar som nu efteråt gör mest ont och som innehåller det som jag för alltid kommer att ånga att jag aldrig gjorde.
Fram till nu finns det tre avsked som jag alltid kommer minnas, det första för att jag inte visste om jag ville att vi skulle ses igen, det sista för att jag kände i kroppen att jag ville att det skulle vara början och inte, som det nu visat sig... ett avslut.
Men så finns det ett till däremellan...
Ett avsked som jag inte visste att det var det sista, även om rädslan för att det var det fanns där hela tiden.
...och jag ångrar mig.. vad jag helst ville när jag gick ifrån dig den där dagen vara att kasta mig över dig och hålla om dig för alltid.
Men det fanns en hemlighet att bevara och jag var rädd att avslöja den genom att bryta ihop.
Det hände igår... det som hände idag var att telefonen ringde, ungefär vid den här tiden, och jag det enda jag hörde var...
'hon finns inte mer'
Jag ser tre helt andra dagar, kanske dom dagar jag minns klarast av alla... dom dagar som nu efteråt gör mest ont och som innehåller det som jag för alltid kommer att ånga att jag aldrig gjorde.
Fram till nu finns det tre avsked som jag alltid kommer minnas, det första för att jag inte visste om jag ville att vi skulle ses igen, det sista för att jag kände i kroppen att jag ville att det skulle vara början och inte, som det nu visat sig... ett avslut.
Men så finns det ett till däremellan...
Ett avsked som jag inte visste att det var det sista, även om rädslan för att det var det fanns där hela tiden.
...och jag ångrar mig.. vad jag helst ville när jag gick ifrån dig den där dagen vara att kasta mig över dig och hålla om dig för alltid.
Men det fanns en hemlighet att bevara och jag var rädd att avslöja den genom att bryta ihop.
Det hände igår... det som hände idag var att telefonen ringde, ungefär vid den här tiden, och jag det enda jag hörde var...
'hon finns inte mer'
Kommentarer
Postat av: Anna
Vilken fin dikt. Vilken stark berättelse. Det kan inte finnas något värre än att förlora någon man älskar. Tänker på dej extra mycket och förstår verkligen att du kämpar på de här dagarna. Styrkekramar dig jättelänge
Trackback
